B & B

Mina första Bed & breakfast-gäster kom i måndags. Jag tyckte att de såg riktigt nöjda ut när de såg sina rum. Ett par med sina vuxna söner!


Får man skoja med okända människor. Sönerna fick varsit par rosa tossor. Föräldrarna fick gröna.

På gång...

Då är det på gång...med uthyrning och iordningställande för att kunna hyra ut. Fort går det - snabbare än jag trodde. Redan i början av juli kommer mina första gäster i form av Bed&breakfast. I augusti tar jag emot inneboenden som planerat. Just nu har jag annons ute på http://www.blocket.se/ och http://www.hyralya.se/. En hel del mailande med andra ord.

För att förenkla presenterar jag det jag erbjuder här. När du kommer från pendeltåget ser du...

...huset med tillbyggnad. Gå fram till huvudentrén och ring på där...

...jag kanske står på trappen och tittar efter dig...

Nu ska jag visa dig var du ska bo. Här är din entré...

...oj, ursäkta, ännu är det inte färdigbyggt. Till vänster innanför dörren blir det en garderob för ytterkläder och sedan ett pentry.

Jag håller på att göra iordning, bygga och inreda. Väggar, golv och garderober finns i alla fall på plats i sovrummen. I övrigt kommer det att ändras. Försök se en mysig säng, hylla, skrivplats och nya gardiner framför dig när du tittar på bilderna som kommer...

...ja, det är rörigt i det andra rummet men det blir så när man bygger kök.

Nu går vi vidare. Ner för den lilla trappan, till höger i pentryt. Om du tittar upp ser du - ja en låda - men här ska det bli en bänk med barstolar för frukost och kökarbeten.

Här är sällskapsrummet. Just nu är bara soffan på plats. Det ska bli en matplats och TV.

Rakt fram är en dörr till tvättstugan ...

...och badrummet, det är nästan det finate i hela huset...

Får jag visa trädgården också...

...OK, jag fattar, du tycker att det räcker nu!

Allt blir inte som jag tänker och allt som blir har jag inte tänkt

Mitt engagemang för prylkoll har vilat redan efter första månaden. Hur kom det sig? Det var definitivt inte vad jag tänkt.

Sambon och jag bestämde oss för att gå skilda vägar och plötsligt hade jag nytt fokus. Förmågan att byta fokus är inte bara en nackdel utan också en tillgång. Sambon håller på att flytta ut och jag kommer att bo kvar i villan. Nu gäller det verkligen att jag lyckas förenkla tillvaron om jag ska kunna sköta hela huset själv. Ett helt hus för mig själv!! Ödsligt eller härligt?

Nåväl, det får bli ett nytt projekt. Till hösten hyr jag ut två rum. Förhoppningsvis ska två studerande på Södertörns högskola kunna trivas tillsammans i mitt hus. De får varsit rum om 11 kvadratmeter, egen ingång, pentry, sällskapsrum och badrum att dela samt tillgång till tvättstuga och trädgård. Fint så jag skulle vilja hyra själv ;)! På onsdag kommer pentryleveransen från IKEA. I juli när sambon flyttat ut ska rummen inredas och dessutom vill jag fixa till mitt eget, som ligger en våning upp, så det blir mysigt. Jag ska också ta hjälp att göra om lite i trädgården. Biluppställningsplatsen måste flyttas närmare vägen om jag ska orka med snöskottningen i vinter.

En del shopping kommer det att bli med andra ord.

Förutom detta har jag börjat tänka om när det gäller mat. LCHF innebär att man äter en kost som innehåller ca 60% fett och bara 5% kolhydrater. Med LCHF får man minskat insulinbehov, jämna blodsockervärden och god viktkontroll. Förenkla tillvaron?

Farväl januari!

En hel månad har gått på det nya året och sedan jag bestämde mig för att göra mig mer medveten om min konsumtion. Har jag då tagit något litet steg, förutom byxorna förstås? När det gäller fröodling beter jag mig som vanligt. Jag älskar att påbörja, i det här fallet odlingar. Jag planerar och fantiserar. Min trädgård är fantastisk, grön, frisk, organiserad och synnerligen presentabel, i mina inre bilder. I min fantasi har jag byggt förvaringstråg i källaren för alla mina fantastiska hemodlade grönsaker som givetvis täcker min egen årsförbrukning och även räcker till att ge bort till andra. Skillnad? Jag har blandat egen såjord och den verkar fungera. Purjolök och även rotselleri har börjat gro. Fantasierna i sig är ingen skillnad - jag får utvärdera i höst.

Var, hur och av vad, påverkar mig. Dessutom läser jag Äkta vara just nu. Vi pratade lite om "Köpstopp" på jobbet (någon förutom jag hade läst boken). Flera sa att de brukar köpa ekologisk mjölk, kaffe och kravbananer men det blir för dyrt att handla bara ekologiskt. Jag upplyste om att för varje kilo bommul vi använder går det åt lika mycket kemikalier i framställninen. "Men, så där kan man ju inte tänka, då kan man ju inte handla någonting", svarade någon. Så är det verkligen! När jag har börjat tänka på hur olika produkter framställs och vad de innehåller blir det verkligen svårt att konsumera. Förutom mat, fröer och några odlingstillbehör har jag inte köpt någonting. Jag har inte konsumerat skräpmat till lunch utan haft en bra matlåda varje dag. Jackan jag syr är inte klar ännu.

Varje dag har jag åkt kommunalt till jobbet, buss eller pendel, det som passat bäst. Bilen har stått utom när jag behövt den för transport av prylar.

Jag har inte gjort mig av med saker och på det sättet fått livet att kännas enklare men allt går inte på en dag. Dessvärre kan jag inte skryta med att jag sparat en massa pengar. Tandläkaren har berövat mig en hacka, jag har unnat mig lite kroppsbehandlingar och träning, ätit på restaurang och fikat.

På det stora hela är jag nöjd!

Separation

Nuuuuuu... har jag tagit ett första litet litet steg. (Se under små små steg i högermarginalen.) Dottern har fått mina cykelbyxor som jag inte använder längre. Hon har ju börjat spinna. Jag har en sak mindre i min byrålåda. Undrar om livet verkligen kommer kännas enklare ;-!

Hälsosam mat

Purjolöksfröerna börjar få liv. Något pyttelitet ljusgrönt kan anas i flera toarullsblomkrukor. Bara 8 dagar var snabbt jobbat.

Igår träffade jag min syster och fick lite nya mattankar att förlusta mig med. Dr Dahlqvist, http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/, är en uppstickare på matsidan. Hon tillhör dem som anser att det är kolhydraterna som är skadliga för oss och att fettet inte alls är farligt. Skär inte bort fettkanten på köttet menar hon och koka gärna blomkålen i 2 dl grädde, det blir gott, men försök ta bort så mycket som möjligt av kolhydraterna. Tillåtna grönsaker är de som har mindre än 5% kolhydrater, de växer oftast ovan jord: tomat, gurka, kål utom kålrot... Köttkonsumtionen kan vara normal men fettandelen bör ökas och produkterna ska vara ekologiska utan en massa E:n. Jag kan tänka mig att det blir problem om man vill minska köttproduktionen och inte kan kompensera med tillräckligt mycket baljväxter pga att kolhydratmängden blir för hög om än med lågt glykemiskt index. Man blir i alla fall mätt på Dahlqvist kost, går ner i vikt och mår bra, sägs det.

Jag lånade två böcker också. Jacobs Hälsokök av Jacob Wismar. Han skriver om hur man själv kan producera halvfabrikat för att underlätta vardagsmatlagningen. Man förbereder smaksättare, försteker köttet innan förvaring i frysen och gör storkok av olika slag. Då slipper man köpa halvfabrikat med mängder av tillsatser när vardagshetsen och hungriga barn gör att matlagningen måste gå snabbt.

Och uppföljaren till Den hemlige kocken, Äkta vara av Mats-Eric Nilsson. Det är en guide, hur man hittar matvaror utan glutamat och andra konstiga tillsatser. Väl lik den första boken, sa systern, men det finns en del tips att hämta om inköpsställen t ex.

Min rabiata kaffeblockad har slagit väl ut. Jag känner mig faktiskt piggare och även lite lugnare sedan jag la ner kaffedrickandet, fast jag kände mig rätt lugn tidigare också. Jag är/har varit en riktig kaffetunna. Min idé bygger på att kaffe som är centralstimulerande, en uppåtdrog, först blockerar de kroppsegna lugnande hormonerna, t ex melatonin, och sedan stressar kroppen till att producera mer av de samma för att kompensera kaffets uppiggande effekt. Jag vet inte om det finns studier om detta angående kaffe men när det gäller narkotiska preparat har jag lärt mig att kroppen beter sig på det sättet. Alltså av uppåtdroger produceras lugnande hormoner och av nedåtdroger produceras uppiggande hormoner. Det är ett skäl till att missbrukare hela tiden måste öka mängden narkotika för att uppnå samma berusningseffekt. Dock har jag blivit moderatare beträffande kaffet, numera dricker jag en kopp kaffe om dagen och resten koffeinfritt. Frågan är om jag blivit piggare av min egen förväntan på gott resultat?

Första fröet är sått!

Ibland tycker jag det går långsamt att bygga en fin trädgård. Jag önskar att jag hade iordningställda land med fin matjord så att det bara var att plantera. Men så är det inte. För snart tre år sedan dränerade vi om runt huset och då kom det grävmaskiner som vände upp den tunga lerjorden och plattade till i rabatter och gräsmattor. Så för varje liten odling får jag försöka lätta upp jorden genom att blanda i kompost, torv och sand och gräva och luckra så mycket jag förmår. Ännu har jag inte lyckats få morötterna att orka kila ner sina rötter i geggan. Men det blir ett nytt försök i år igen.
Idag har jag börjat - 16 januari 2009 - 13 små svarta purjolöksfröer har jag pillat ner i lika många tomma toapappersrullar, fyllda med min egenhändigt blandade såjord, vattnat och placerat i ett rum med temperatur om 19 grader. När de har grott ska de få en svalare placering och extra ljus från lysrör. Tyvärr har jag inte varit så duktig på att samla tomma toarullar. Om vi ska vara självförsörjande på purjolök borde det bli minst dubbelt så många fullvuxna fina purjolökar att skörda till hösten. Jag borde med andra ord så två omgångar till. Frågan är om de går att förvara.

Det värsta med fröer är att man samlar på sig. Varje påse innehåller alldeles för många fröer. Vissa fröpåsar kan innehålla 1000 fröer. Min trädgård kommer aldrig att rymma 1000 plantor av kornvallmo. Purjolöksfröerna är rester från i fjol och de räcker säkert till nästa år också. Det är skillnad de går åt på några års sikt. Vissa fröer, dill t ex går inte så bra att spara.

Idag har jag planerat fröinköp, det är lätt att ta i för mycket, tror det blev ca 20 sorter. Lite komplettering, lite nytt och lite experiment. I höst måste jag komma ihåg att samla egna fröer, något jag aldrig brytt mig om tidigare. Både tomatsorter, squash och gurka kommer att ta slut efter vårens sådd. Nytt projekt!!

Det är trevligt att planera, drömma och pyssla men jag kanske krånglar till tillvaron genom att vilja så mycket.

Välkommen vår

Jag njuter av vetskapen att det blir lite lite ljusare dag för dag. Det kan inte vara det faktum att dagarna är ljusare som ger mig lust att börja tänka på fröer, sådd och odlingar. Tanken kommer före känslan säger kognitiv psykologi och i detta fall fungerar det för mig. Inte i något annat sammanhang har mina tankar kunnat rå på trista känslor - men mörkret gör inte så mycket nu när jag vet att det blir bättre för varje dag.

Idag har jag lyckats hacka loss lite sand ur en sandhög, ungefär lika mycket kompost från högen med efterkompostering och en portion torv ur en stelfrusen säck. Efter påläsning på Internet, detta sanslösa uppslagsverk som har allt, håller jag nu på att sterilisera några liter såjord. Kompost och sand ska in i micron till en temperatur på 80 grader. Så ska det vara i 30 minuter. Därmed har ogräs, ogräsfrö, div insektsägg och förstås alla fina microorganismer också förlorat sin livskraft. Sedan blandar jag i torven och kalk som jag måste köpa nytt. Det blir första året som jag inte köper färdigblandad såjord i påse. Mer arbete blir det förstås men på det stora hela måste det vara marginellt och det blir garanterat rätt pris. Det som tar tid är alla omplanteringar och pyssel med plantor. Å andra sidan är det pysslet som är trevligt.

Igår tittade jag på Kunskapskanalen, Mode då och nu. Kläder i historien har varit exklusivt och dyrt. Inte bara det att modet bland societeten var påkostat och med nutida ögon sett tillkrånglat med korsetter, ställningar, avancerade broderier och handknypplade spetsar. Utan tyger var komplicerat att tillverka. Allt gjordes för hand också till enkelt folk; klippa får, karda, spinna, väva och sy. Alla redskap som användes tillverkades också för hand; fårsaxen, kardan, spinnrocken, vävstolen, synål och tråd. Av begripliga skäl togs allt tillvara, utslitna plagg syddes om av användbara tygbitar och man var förstås mycket rädd om sina kläder.

1805 lanserades en vävstol i England med hålkort som gjorde att väverskan inte behövde trampa för att få till tygets struktur och som också automatiskt skickade skytteln med tråd fram och tillbaka genom skälen. Det halverade tiden det tog att väva ett tyg och man kunde reducera arbetskraften till en fjärdedel sa de i TV-programmet. Jag vet inte hur den ekvationen gick ihop men klart är att min mormors mormor inte hade tillgång till annat än handvävda tyger och antagligen vävde hon dem själv. Ungefär samtidigt som jaquardvävstolen uppfanns symaskinen. Om mormors mormor finns i himlen och kan betrakta sina avkomlingar måste det te sig ganska absurt hur vi handskas med textilier idag.

Det går väldigt trögt med mitt sömnadsprojekt. Jag har något så när listat ut hur jag ska få till blixtlås och knäppning med krage och kapuschong på min vårjacka. Mormors mormor tycker nog att jag är lat, har både glödlampa och elektricitet, men blir för trött om kvällarna...

Solupppgång över Huddinge 7 januari 2009

Årets första arbetsvecka är avslutad. Den bestod av bara tre dagar men det räckte för att komma igång. Jag har gjort några noteringar.

Ett: Blogga kommer jag inte orka på kvällen efter en arbetsdag. Det får ske på helgen, lite synd, men jag får inte ihop det.

Två: Jag har hejdat min konsumtion flera gånger. Min bild var att jag inte handlar direkt onödiga saker. Den bilden var nog tyvärr inte riktigt korrekt. Idag hade jag en uppgörelse med mig själv om jag skulle spara 15 minuter och slänga i mig en hamburgare på pendeltåget eller om jag skulle ta med lunch och äta innan jag gick från jobbet, vilket skulle ta lite längre tid. Lunchlådan vann! Jag har avstått läbbigt (gott) plockgodis från kiosken och jag har hejdat mig vad gäller några blomkrukor som jag är sugen på från IKEA. De är billiga och jag har ingen aning om varifrån de kommer eller hur de producerats.

Tre: Jag har resonerat med mig själv varje dag och försökt hitta bärande skäl att få ta bilen till jobbet. Med en lätt förkylning i kroppen och en lite förskjuten dygnsrytm efter ledigheten har jag varit extra trött vilket kanske också påverkat. I onsdags glömde jag en sak hemma och fick vända tillbaka, en försening om 30 min. Med bilen hade jag kunnat reducera den fadäsen till 15 min. Promenad till bussen skulle bli för kallt för blommorna jag ville ta med till mitt kontor. I morse försov jag mig och med bilen kunde jag lindrat förseningen med 15 minuter. Jag har åkt kommunalt hela veckan!

Fyra: Det finns fler som värnar miljön. Jag är ganska ny på mitt arbete och frågade en kollega vilket diskprogram hon brukar använda. Hon pekade på den knapp jag chansat på, det är ett sparprogram sa hon och så brukar jag ta en halv diskmedelstablett. En annan kollega har varit självförsörjande på grönsaker och potatis fram till årsskiftet. Vi hade en del gemensamt kring odlingar, kanske kan bli lite plantutbyte framåt våren?

Fem: Om jag unnar mig att sova lite längre får jag uppleva soluppgången, går jag tidigare är det kolsvart. Hmm...

Ingen riktig miljöbuse

Så här efter helgerna har behovet av att handla inte varit så stort. Sambon kompletterade med mjölk, Bregott och koffeinfritt kaffe häromdagen och så fyllde vi på med rött te och kryddpeppar igår. Mjölken brukar vi handla ekologisk, så också denna gång, men Bregott blev det vanliga sorten och på kaffesidan vet jag inte om det finns koffeinfritt ekologiskt/rättvisemärkt att få tag på. Det där med koffeinfritt kaffe är bara ett hastigt påfluget experiment från min sida. Jag är nämligen storkonsument av kaffe, när andra inte kan sova efter en kopp kaffe dricker jag gärna en balja och somnar hur gott som helst. Kaffe sägs ju ha en del nackdelar för hälsan, det är blodtryckshöjande t ex men för mig har det inte ännu så länge varit ett skäl att dra ner på kaffedrickandet. Jag vill helt enkelt se om jag upptäcker någon förändring av att inte dricka kaffe; piggare, tröttare, hyn... Nu har jag genomlidit två dagar av ihållande huvudvärk som släppte och vandrade lite igår, jag får se hur länge kaffeprojektet pågår. Marknaden för koffeinfritt kaffe verkade inte vara så storslagen och dyrt blir det. Roiboste och kryddpeppar har jag ingen aning om vilken ev miljöpåverkan det kan ha. Jag hunnit en runda på Internet och hittat ekologiska varianter av både koffeinfritt kaffe, roiboste och kryddpeppar. Som sagt vet jag inte vad effekten blir av de vanliga sorterna som jag har köpt.

När jag fortsatte mitt sökande efter textilframställningens miljöpåverkan igår hamnade jag på Kristianstad kommuns hemsida. Jag blev imponerad över den kortfattade men ändå informativa vägledning de ger kommuninvånarna om olika textilier. Min hypotes om att Bambutextilier ofta består av viskos fick jag t ex bekräftad där.

Där fanns också en länk där man kan undersöka sitt eget miljöbeteende, "Miljöhjälte eller miljöbuse.."?: http://www.miljomataren.konsumentverket.se/. Jippi, jag blev "gul" och fick därmed OK, fast det finns en del att göra till "grönt". Kanske sopsortera lite bättre och byta ut någon köttmåltid till vegetarisk.

Bambukläder

Textilier är ett svårgreppbart område. Jag har påbörjat lite research men inte hunnit så långt.

När dottern i december berättade för mig om hur ofantligt mycket växtgifter en bomullsodling drar tipsade hon också om att man kan använda bambu. Bambu ger enligt beskrivningar en bra textil, stark, ger både värme och svalka (som siden) och har både antibakteriella och antisvamp- egenskaper. Dessutom kräver den inte växtgifter och kan odlas så att den inte tär på tillgången av sötvatten där den är låg. Hur bra som helst! Det fick mig att leta efter bambukläder och det enda jag kunde hitta var genom olika nätbutiker. Jag beställde lite strumpor som julklappar till mig och släktingar.

Fast samtidigt var jag nyfiken på om det ändå inte kunde finnas i någon butik så jag travade runt bland Stockholms ekologiska klädbutiker, utan att få tag på bambukläder, bl a Ekovaruhuset. Där fick jag veta något mer. Nämligen att man måste se upp med själva framställningsprocessen. Bambufibern kan utvinnas helt utan kemisk behandling men oftast gör man inte så.

Nu har jag snurrat runt på olika Internetsidor och tror att jag har förstått skillnaden. Bambutextil kan produceras både som ren växtfiber och som viskos. Den bambutextil som jag har köpt är en viskos. Viskos är ett samlingsnamn på textilier som framställs av cellulosa ofta gran eller tall. Man löser upp cellulosan med hjälp av en ansenlig mängd kemikalier så att det blir en trögflytande massa. Sedan pressas den genom en sil eller liknande så att det bildas fibrer av vilka man spinner tråd. Det går alltså åt en stor mängd kemikalier som antagligen kan återvinnas och användas flera gånger samt dessutom mycket vatten. För att bambun ska vara bra ska den alltså beredas ungefär som lin, antar jag, helt utan kemikalier.

Nåväl, den vänliga mannen på Ekovaruhuset rekommenderade mig att köpa ekologisk bomull i stället för bambu. Jag ursäktade mig vänligt och sa att han har en väldigt fin affär med mycket roliga kläder men att jag just denna gång var ute efter bambu. Nu blev jag förvånad. Mannen svarar mig nämligen att, "Det bästa är ju om du inte handlar någonting alls". Jag förklarar då för honom att om man har en affär måste man sälja. Mannen talar om att Ekovaruhuset främst värnar om miljön så därför är det bäst om jag inte handlar alls. Kanske inte så dum säljstrategi, nästa gång jag behöver handla kommer jag garanterat gå till Ekovaruhuset först och jag har lovat kontakta dem om jag hittar bambu som är producerat utan kemikalier. Förresten såg jag att de har fina underställ av ylle. Vem vet om jag får mitt sömnadsprojekt klart, jacka och byxor, kanske jag behöver ett sådant??

Rent hus om 20 år

Jag har funderat en del över vad som fängslar människor, hur vi formar våra intressen. I TV har vi de senaste åren kunnat frossa i andra människors försök att komma till rätta med sina bekymmer. Feta som bantar, folk som levt i en ekonomisk ruin får hjälp att styra upp sin ekonomi, människor vars hem har sopats ihop till rena sopstationer som fått hjälp med städning, personer med för små eller för stora eller för ointressanta kroppsdelar som fått detta åtgärdat, lata som kommer igång med träning, tråkiga hem som piffas upp, trista trädgårdar som designas, bråkiga barn som uppfostras, grannbråk som reds ut, trassliga relationer som repareras gamla äktenskap som blir som nya...

Jag har inte sett allt men en del och förundras över vad som får mig att titta eller inte titta. Skönhetsoperationer tycker jag är urfånigt, de programmen förtjänar inte min tid. När en sådan operation gått snett kan jag känna någon form av förakt, "Är man så dum får man väl stå sitt kast". Men som sagt denna kategori har jag sett väldigt lite av.
Lyxfällan trodde jag skulle vara intressant men jag blev besviken. Jag har svårt att leva mig in i hur man så totalt kan blunda för att utgifterna måste svara mot intäkterna. Problemet var helt enkelt inte tillräckligt fantasieggande för mig, fast jag har förstått att många andra blir intresserade.
Bygg och trädgårdsprogram kan vara trevliga men de bygger inte på att blotta människors inre utan handlar mer om idéer och inspiration.
Kom i form -program är påträngande, jag känner mig träffad. Modiga människor som vågar exponera sitt ohälsosamma liv och brist på kondition, det är för obekvämt att titta på.
Rent hus däremot är ett program som jag har svårt att avstå från. Många förfäras, äcklas och kan inte alls titta. Städtanterna är oförskämda, beskäftiga och speglar en rigid uppfattning om hur hemmet ska skötas. Med enstaka undantag upplever jag att de medverkande i programmet har någon form av depression eller annan psykisk svårighet som gjort att de inte mäktat med att styra över sin tillvaro. Det är verkligen osmakligt att hänga ut människors skörhet till allmänt skärskådande och ändå tycker jag att det är intressant.

Min syster har sagt att det som intresserar oss är sådant som vi inte har lärt oss att bemästra ännu. När vi kan något svalnar intresset. Mitt hus skulle gudskelov inte kunna bli något särskilt intressant programinslag i Rent hus men jag har definitivt en förmåga att leva mig in i hur det skulle kunna gå fullständigt överstyr med prylar överallt utan att jag har kontroll över dem. Programledarna är en perfekt gestaltning av mina inre domare, "Vad här ser ut, Jag har aldrig sett något värre, Fy vad snuskigt". Domare som också har stöd i konsumtionssamhällets inredningstrender där våra hem förväntas likna möbelbutiker. Fattas bara att det står bokkullisser i hyllorna i stället för riktiga böcker.

För 20 år sedan sög jag åt mig allt som hade med relationer och psykosociala problem att göra. Jag gick sista året på socionomutbildningen och övade mig i att bemästra livets svårigheter. Idag är dessa problem mindre intressanta. Intressantare är hur människan kan motivera sig till förändring.

Jag undrar med vilket intresse jag kommer att titta på Rent hus om 20 år.