Den läckra julmatens avigsida

Små små steg i rätt riktning gör på sikt skillnad. Min dotter har inspirerat mig till det här nya projektet. Entusiastisk över sina studier på en folkhögskola kommer hon hem och berättar:

Bommulsproduktionen släpper ut 25% av världens samlade utsläpp av bekämpningsmedel medan den odlade arealen uppgår till 2%.

Om jag reser tor till Teneriffa har jag spenderat hela min koldioxidkvot för ett år. Svensken släpper ut 7 gånger mer koldioxid än vad vår natur förmår dra nytta av, världsmedborgaren bara 4 gånger mer.

Dags för mig att förändra men jag avger inga löften. Löften är tyvärr bara ord. Inte förrän orden blivit handling får de betydelse. Små små steg i rätt riktning gör på sikt skillnad.

En sak till. Det här är mitt projekt. Jag har ingen ambition att få med min sambo och våra barn. Därför blir jag ibland orättvis, t ex nedan när jag skriver att "jag" har lagat all julmat, det är inte sant, vi har hjälpts åt fast i år har jag tagit huvudansvaret.

Den läckra julmatens avigsida är de säsongsspecifika resterna. Idag blir det omelettslatt, Janssonsrest, och apelsinsallad till middag. Riktigt trevligt att hinna uppfatta hur maten smakar då man slipper proppa i sig. Följande rester förpassades till frysen igår:

• sillsallad 3 x 250 ml
• leverpastej 4 x 125 ml + en omgång i kylen
• brysselkål m saffran 2 x 500 ml + en omgång i kylen
• rödkål 3 x 500 ml
• prinskorvar och köttbullar 580 g lagom till en familjemiddag
• palsternacksgratin med örtpasta 1,5-litersbytta, att fräscha upp senare

Julskinkan har ingen velat titta åt sedan julafton. Vi frös ner åtskilliga paket förra julen och förrförra. Den tristaste rest man kan tänka sig. Antagligen går det att hitta gamla paket i botten på frysen.

Jag undrar vad mina arbetkamrater tål av julmatsrester när jag är tillbaka på jobbet igen. Hur länge kan man ta med sillsallad till lunch utan att andra tappar aptiten? "...julen varar än till påska...", sjungs det. Man äter väl inte sillsallad till påsk? - bara inlagd sill och matjes ihop med äggen, vad jag minns. Nu är det kanske inte främst arbetskamraterna som ska tåla utan jag. Poängen är ju att det jag tar in i mitt hem ska komma till nytta och det råkade bli lite i överkant med mat på julbordet, igen. Dessutom ska mitt arbete komma till nytta. All julmat utom prinskorven och vörtbrödet har jag lagat själv. Dvs, jag påbörjade ett vörtbrödsbak med att koka ner 1 liter svagdricka till 200 ml, skulle bli den sk vörten. Syrran ringde och eländet kokade torrt. 3 proppar till spisen gick och kastrullen brändes så att inte ens stålull biter. Tyvärr, höll spisen som jag så gärna hade bytt ut...

Det blev massvis med (fd) mjukt bröd över. Brödresterna klarar jag inte av att ta hand om. Gammalt bröd är avskyvärt och fattiga riddare passar inte mina smaklökar. Jag har producerat fågelmat - förutom talgbollar och solrosfrön får de ett rör med brödsmulor. Min mormor blandade brödsmulor med smör och matade småfåglarna med när jag var barn. Varför missunna dem ett par vörtlimpor så här i juletid?

Tv - smulor att torka till ströbröd

Mitten - rör med brödsmulor

Th - skål med brödsmulor till fåglarna att torka