Gott nytt år 2009!

Idag har jag skrivit under min profil. Det blev någon slags preliminär programförklaring för 2009. Den kommer säkert att revideras under året. Nu blir det paus till 2009...

I morgon har vi gäster igen och jag har fullt upp med pyssel. Jag har bakat egna Grissini, en med sesamfrö, en het och en med ost. Potatisen är skalad till en Pommes Anna och degbunken väntar på en fördeg till Baguettbakning i morgon.

Sambon fick åka och handla men jag hann förbereda genom påläsning om rättvisemärkt. Om man köper rättvisemärkta bananer eller kaffe avsätts en liten del av kostnaden till en premie som används till skolbygge, utveckling av småföretagande, demokratiutveckling od. Ja, förutom att odlarna är garanterade en lön som täcker produktionskostnaden och lite till. Ett bra sätt att ge bistånd om verkligheten motsvarar idén.

Gott nytt år!

Laddning

Brödsmulorna från julbordet blev riktigt mysigt. Jag har suttit i köksfönstret och tittat på talgoxar, blåmesar, nötknäppor, björktrastar och koltrastar.

I övrigt har dagen mest bestått av heldag med gäster. Ännu en sak gick sönder, jag är inte van vid att saker går sönder. Blixtlåset till min svarta linnekjol brast när jag klädde mig i morse. Kjolen gick inte att få av så jag lät den sitta på med avsikten att klippa loss den i kväll. Sedan är jag utan svart kjol till dess att jag reducerat min kroppsvolym med ca 3 kg eller ersatt blixtlåset i den trasiga kjolen. Kakorna jag bakade igår föll till belåtenhet. Nu finns det massor med rester av det också i frysen. Inte så bra för kilona. Nåväl, mitt ansvarsfullare liv ska inte börja förrän nästa år. Jag bara laddar lite!

Ann-Christin Gramming berättar i sin bok, Köp inte den här boken, om Alex Martin i Seattle som genomfört ett par intressanta projekt. Det senaste var att endast använda kläder, skor och accessoarer som hon tillverkat själv under 365 dagar. Hon visar bilder på sin hemsida hur hon kombinerat olika gamla klädesplagg och på så sätt skapat nya tröjor och byxor. Inspirerande idé, men jag nöjer mig med att lägga blixtlåslagningen till mina högar med saker som ska fixas.

Dessutom har jag börjat reka lite kring informationssidan genom ett besök på Rättvisemärkts hemsida. I och med den sökningen hamnade jag på en sight med kaffeautomater för företag. Undrar vad Haninge kommun har för kaffe i automaterna. Det ska jag ta reda på när ledighetern är slut. Jag har också börjat söka lite om hur det fungerar med bambu i kläderna. Tydligen ska man vara vaksam över hur bambun bearbetas när fibern tas fram. En del producenter användr mycket kemikalier i den processen.

Sisyfos

För så där tre år sedan började jag sy en jacka och byxor för friluftsändamål som jag tänkt göra färdig under ledigheten. Ett betydligt svårare projekt än jag föreställt mig. Knäppningen ska vara dubbel med både blixtlås och knappar och i halsen vill jag ha muddkrage och kapuschong. Det får bli en liten stunds arbete då och då, det är knepigt att få till de dubbla detaljerna utan att det blir klumpigt. Pilligt och tidskrävande.

Dagen före julafton skördade jag två purjolökar i trädgården. De var djupfrysta men tjälen hade inte hunnit ner i marken så det gick lätt att gräva upp. Ytterligare ett par stycken finns kvar där ute i kylan och dessutom jordärtskocka. Nu har det varit minusgrader några dagar så tyvärr kunde jag inte komma åt dem annars hade det vara piffigt med nyskördad jordärtskocka till våra gäster i morgon eller kanske nyårsafton.

Det är svårt att tro. Varje dag tvivlar jag på att mörkret verkligen är på väg att vika till förmån för ljus och vår så småningom. Purjolöken sådde jag i slutet av januari, det hjälper mig att tro när jag får sätta de första fröerna. Jag ska ta en stund snart och se över mina gamla fröpåsar. Dessutom måste jag samla toarullar - det bästa att plantera purjon i. De får långa rötter som söker sig djupt nedåt och är känsliga när man planterar ut dem. Med toarulle är det bara att sätta ner hela rullen i ett lagom hål när det är dags.

I övrigt håller jag på att baka kakor. Elvispen gick sönder. Det finns en gammal som snurrar betydligt långsammare. Aviserade sambon direkt att vi skulle köpa en ny elvisp men frågan är om det gamla tröskverket kan duga. I vart fall har jag svårt att slänga en fullt fungerande visp och varför ska vi ha två i skåpet?

Sambons släkt kommer i morgon - gamlingarna (80-åringarna) på kaffe under dagen och ungdomarna (50+ -arna) på middag på kvällen. Synd att det inte gick att kombinera. Jag tycker det är enklare att bjuda på mat än fika. Fika är inget vi har hemma. De gamla tror att det är enklare, de vill för allt i världen inte vara till besvär, men för mig blir det en massa extra pyssel. Mat finns alltid!

Den läckra julmatens avigsida

Små små steg i rätt riktning gör på sikt skillnad. Min dotter har inspirerat mig till det här nya projektet. Entusiastisk över sina studier på en folkhögskola kommer hon hem och berättar:

Bommulsproduktionen släpper ut 25% av världens samlade utsläpp av bekämpningsmedel medan den odlade arealen uppgår till 2%.

Om jag reser tor till Teneriffa har jag spenderat hela min koldioxidkvot för ett år. Svensken släpper ut 7 gånger mer koldioxid än vad vår natur förmår dra nytta av, världsmedborgaren bara 4 gånger mer.

Dags för mig att förändra men jag avger inga löften. Löften är tyvärr bara ord. Inte förrän orden blivit handling får de betydelse. Små små steg i rätt riktning gör på sikt skillnad.

En sak till. Det här är mitt projekt. Jag har ingen ambition att få med min sambo och våra barn. Därför blir jag ibland orättvis, t ex nedan när jag skriver att "jag" har lagat all julmat, det är inte sant, vi har hjälpts åt fast i år har jag tagit huvudansvaret.

Den läckra julmatens avigsida är de säsongsspecifika resterna. Idag blir det omelettslatt, Janssonsrest, och apelsinsallad till middag. Riktigt trevligt att hinna uppfatta hur maten smakar då man slipper proppa i sig. Följande rester förpassades till frysen igår:

• sillsallad 3 x 250 ml
• leverpastej 4 x 125 ml + en omgång i kylen
• brysselkål m saffran 2 x 500 ml + en omgång i kylen
• rödkål 3 x 500 ml
• prinskorvar och köttbullar 580 g lagom till en familjemiddag
• palsternacksgratin med örtpasta 1,5-litersbytta, att fräscha upp senare

Julskinkan har ingen velat titta åt sedan julafton. Vi frös ner åtskilliga paket förra julen och förrförra. Den tristaste rest man kan tänka sig. Antagligen går det att hitta gamla paket i botten på frysen.

Jag undrar vad mina arbetkamrater tål av julmatsrester när jag är tillbaka på jobbet igen. Hur länge kan man ta med sillsallad till lunch utan att andra tappar aptiten? "...julen varar än till påska...", sjungs det. Man äter väl inte sillsallad till påsk? - bara inlagd sill och matjes ihop med äggen, vad jag minns. Nu är det kanske inte främst arbetskamraterna som ska tåla utan jag. Poängen är ju att det jag tar in i mitt hem ska komma till nytta och det råkade bli lite i överkant med mat på julbordet, igen. Dessutom ska mitt arbete komma till nytta. All julmat utom prinskorven och vörtbrödet har jag lagat själv. Dvs, jag påbörjade ett vörtbrödsbak med att koka ner 1 liter svagdricka till 200 ml, skulle bli den sk vörten. Syrran ringde och eländet kokade torrt. 3 proppar till spisen gick och kastrullen brändes så att inte ens stålull biter. Tyvärr, höll spisen som jag så gärna hade bytt ut...

Det blev massvis med (fd) mjukt bröd över. Brödresterna klarar jag inte av att ta hand om. Gammalt bröd är avskyvärt och fattiga riddare passar inte mina smaklökar. Jag har producerat fågelmat - förutom talgbollar och solrosfrön får de ett rör med brödsmulor. Min mormor blandade brödsmulor med smör och matade småfåglarna med när jag var barn. Varför missunna dem ett par vörtlimpor så här i juletid?

Tv - smulor att torka till ströbröd

Mitten - rör med brödsmulor

Th - skål med brödsmulor till fåglarna att torka

Nu börjar det

Överkonsument (fast inte värre än de flesta i västvärlden) är en beteckning som jag inte gärna vill men i ärlighetens namn ändå måste sätta på mig själv.

I det lilla perspektivet har jag för många saker att hålla ordning på, för mycket prylar att förstå mig på och ta hand om. Det jag vill hinner jag inte för jag vill så mycket. Innan jag hunnit fullfölja något jag vill har jag hittat på något annat som jag också vill. Därför har jag gömmorna fulla av halvfärdiga stickningar, påbörjade och sedan länge urvuxna sömnadsprojekt, inköpta brädstumpar, läderbitar, fröpåsar, färgpytsar och gud vet vad som slunkit med hem när inspirationen fallit på. Apropå "urvuxna" må jag erkänna att överkonsumtionen inte bara omfattar materiella godsaker utan också lekamliga.

Jag är inte värre än de flesta i väst, det är ingen ursäkt utan en ren katastrof i det vidare perspektivet. Om den, låt mig kalla oss "välmående" delen av världen fortsätter att konsumera på andra världsmedborgares bekostnad är jag rädd att det leder spikrakt till ett privat och globalt sammanbrott.

Om någon hittar min blogg och läser är jag rädd att du tycker att jag är naiv, det är sant! Jag vet pinsamt lite om de här sakerna. Jag har aldrig bloggat eller haft en aning om hur det går till, sökte på nätet, följde manualen och nu är jag här. Min önskan är att ta kontroll över min konsumtion.

Jag vill veta var, hur och av vad mina inköp produceras.

Jag vill reducera antalet saker i mitt hem.

Jag vill handla mina varor till rätt pris, dvs den vara jag handlar ska vara av god kvalitet, tillverkad av miljövänligt material utan onödiga gifter i framställnings- och distributionsprocessen och med skälig ersättning till den person som framställt produkten.

Jag vill göra mig mer medvetenhet om min konsumtion.